Den där känslan.

MissC 7 maj, 2017 kl 19:36
470 visningar / 0 svar / anmäl

Den kommer ofta tillbaka till mig,den där magkänslan som säger att du aldrig kommer tillbaka nå mer. Har talat om för dig att jag inte kan vara vid din sida längre om ditt missbruk av alkohol och tabletter samt den misshandlande mannen fortsätter. Att jag älskar dig och vill ditt bästa,att om du verkligen vill annat med ditt liv så kan du och då finns vi här för dig och hjälper dig med det du behöver. Tyvärr har du aldrig erkänt att du har några problem med ditt missbruk utåt och skammen över att du innerst inne vet att du har ett stort problem. Till din personlighet så ser du säkert detta jag sagt till dig som ännu ett misslyckande och att du åter igen är lämnade.
Vad kan jag görs när jag gjort allt och allt är uttömt? Finns det verkligen inget mer jag kan göra? Det går inte en dag utan att du är med mig,kärleken till dig och den du var. Hatet för vad mannen i ditt liv utsatt dig för och mitt hat för ditt missbruk.
Du försvann för flera år sen,jag ville bara inte se,känna eller veta hela sanningen,fast jag redan visste.
Att sörja dig,den du var,det du betytt för mig,det som kunde vara,det som framtiden kunde ha gett oss om du bara velat annat. Sörjer att den du var är död och borta och att jag nu står här ännu en gång utan dig. Denna gången när du säkert någonstans inom dig vet,att nu kommer inte jag tillbaka.
Inte för att jag slutat älska dig,inte heller för att jag någonsin kommer att göra det,utan för att om jag inte bryter nu så kommer jag själv att gå under.
Det är inte nyttigt att slå huvudet blodigt om och om igen,det är heller inte bra att få sitt hjärta krossat totalt och utplåna sig själv.
Jag vet att du kommer försöka hålla fast det lilla som finns kvar,att försöka intala mig om längtan,saknad och kärleken. Vet tyvärr att det är ett sätt att hålla kvar den så kallade relation vi har till att jag mer eller mindre okejar ditt missbruk. Denna gången går det inte,varken mitt hjärta,hjärnan,den familj jag faktiskt har eller mitt liv klarar det fler gånger,därför blir det som det blir oavsett vad det ger i längden. I hela mitt liv sen barn så har jag tänkt på dig mamma,ditt liv och väl,klart du har älskat mig och velat mitt bästa,tyvärr så har du förstått mannen och tänkt mest på vad han behöver,vill ha och hur han mår.
Så otroligt många gånger jag gjort mitt yttersta när du velat ha stöd och hjälp,så många gånger jag gjort mitt allt när du inte velat det och inget har funkat i längden. Nu är mitt liv mitt,bara mitt barns och mitt och inget ska få mig att göra annat än vårat väl!

Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.

  • MissC Anmäl

    Den kommer ofta tillbaka till mig,den där magkänslan som säger att du aldrig kommer tillbaka nå mer. Har talat om för dig att jag inte kan vara vid din sida längre om ditt missbruk av alkohol och tabletter samt den misshandlande mannen fortsätter. Att jag älskar dig och vill ditt bästa,att om du verkligen vill annat med ditt liv så kan du och då finns vi här för dig och hjälper dig med det du behöver. Tyvärr har du aldrig erkänt att du har några problem med ditt missbruk utåt och skammen över att du innerst inne vet att du har ett stort problem. Till din personlighet så ser du säkert detta jag sagt till dig som ännu ett misslyckande och att du åter igen är lämnade.
    Vad kan jag görs när jag gjort allt och allt är uttömt? Finns det verkligen inget mer jag kan göra? Det går inte en dag utan att du är med mig,kärleken till dig och den du var. Hatet för vad mannen i ditt liv utsatt dig för och mitt hat för ditt missbruk.
    Du försvann för flera år sen,jag ville bara inte se,känna eller veta hela sanningen,fast jag redan visste.
    Att sörja dig,den du var,det du betytt för mig,det som kunde vara,det som framtiden kunde ha gett oss om du bara velat annat. Sörjer att den du var är död och borta och att jag nu står här ännu en gång utan dig. Denna gången när du säkert någonstans inom dig vet,att nu kommer inte jag tillbaka.
    Inte för att jag slutat älska dig,inte heller för att jag någonsin kommer att göra det,utan för att om jag inte bryter nu så kommer jag själv att gå under.
    Det är inte nyttigt att slå huvudet blodigt om och om igen,det är heller inte bra att få sitt hjärta krossat totalt och utplåna sig själv.
    Jag vet att du kommer försöka hålla fast det lilla som finns kvar,att försöka intala mig om längtan,saknad och kärleken. Vet tyvärr att det är ett sätt att hålla kvar den så kallade relation vi har till att jag mer eller mindre okejar ditt missbruk. Denna gången går det inte,varken mitt hjärta,hjärnan,den familj jag faktiskt har eller mitt liv klarar det fler gånger,därför blir det som det blir oavsett vad det ger i längden. I hela mitt liv sen barn så har jag tänkt på dig mamma,ditt liv och väl,klart du har älskat mig och velat mitt bästa,tyvärr så har du förstått mannen och tänkt mest på vad han behöver,vill ha och hur han mår.
    Så otroligt många gånger jag gjort mitt yttersta när du velat ha stöd och hjälp,så många gånger jag gjort mitt allt när du inte velat det och inget har funkat i längden. Nu är mitt liv mitt,bara mitt barns och mitt och inget ska få mig att göra annat än vårat väl!

Anmäl

Är du säker på att du vill anmäla det här?