Att finna ro.

MissC 16 maj, 2018 kl 07:55
200 visningar / 0 svar / anmäl

Är mitt uppe i ett jobb,det med mig själv,det som varit,det som mamma,det som kanske komma skall.
Tur att jag själv vet vad som ger mig lugn.
När ett helt liv gått i ett,från det ena till det andra,kaos,smärta,sorg,saknad efter allt som vart och vad det betytt. Nu en annan dag,den med vetskapen att jag själv kommer aldrig bli den samma. Såna här erfarenheter av våld och missbruk runt sig är något som gör en totalt svag men ändå så stark.
Jag är en överlevare och det tänker jag alltid vara!
Inget kommer eller ska få mig så på fall att jag själv tar flykten till någon from av självskadebeteende. Trotts allt så har jag valt att inte välja det som förgör en. Inge alkohol,smärtstillande,lugnande jag är den som har sett till att jag väljer en annan väg mitt i kaos,smärta och sorg.
Vägen jag själv väljer är bland annat denna,att skriva här. Skriver och river,vänder mig till musik och dikt,fotar och ta mig till olika platser som ger mig frid.
Just nu så känner jag ett lugn och en övertygelse om att jag gjort allt i min makt och mer där till. Jag är en sändare,om inte informationen kommer fram så är det fel på mottagaren. Likt en som kastar bollen för att någon annan ska kunna fånga den. Jag gör och har gjort mitt bäst,något mer kan inte göras eller ha gjorts.
Det kommer finnas dagar av tvivel på mig själv och mina beslut,men tänker jag då tillbaka på allt som faktiskt vart och allt det jag faktiskt gjort,ja då kommer jag i den stunden bli på det klara att….Du älskade att du kunde och jag är ett barn av min mamma,vi är lika i mycket men inte samma. Hon väljer det som ger henne problem om och om igen,hon väljer att soppa under mattan och ta offerkappan på. Jag är hennes dotter,kommer alltid att älska henne och vilja hennes bästa. Dock så har vi helt olika sätt att se lösningar på problemen. För att få frid i mitt liv och på djupet en dag,någon gång så måste det vara som det är nu. Jag väljer livet och kärleken i alla lägen,just det som gör att jag väljer mig och mitt. Tänker inte gå under att detta eller något annat,livet är för kort för att ta offerkappan på och köra sig själv i avgrunden.
Frid,namnet mamma som vårat barn säger till mig,det där leendet som smälter och läker mitt hjärta,dom trygga skyddande kramarna som min kärlek her mig,att höra den där låten som får håret att resa i i nacken,att sitta tyst och fridfullt vid glimmande vatten,höra vågorna slå mot en som en puls,frid det jag känner ett ögonblick just nu.
Jag lever och är en överlevare,jag har inte valt att gå samma väg som jag kommer ifrån för jag väljer kärleken till livet!

MissC

Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.

  • MissC Anmäl

    Är mitt uppe i ett jobb,det med mig själv,det som varit,det som mamma,det som kanske komma skall.
    Tur att jag själv vet vad som ger mig lugn.
    När ett helt liv gått i ett,från det ena till det andra,kaos,smärta,sorg,saknad efter allt som vart och vad det betytt. Nu en annan dag,den med vetskapen att jag själv kommer aldrig bli den samma. Såna här erfarenheter av våld och missbruk runt sig är något som gör en totalt svag men ändå så stark.
    Jag är en överlevare och det tänker jag alltid vara!
    Inget kommer eller ska få mig så på fall att jag själv tar flykten till någon from av självskadebeteende. Trotts allt så har jag valt att inte välja det som förgör en. Inge alkohol,smärtstillande,lugnande jag är den som har sett till att jag väljer en annan väg mitt i kaos,smärta och sorg.
    Vägen jag själv väljer är bland annat denna,att skriva här. Skriver och river,vänder mig till musik och dikt,fotar och ta mig till olika platser som ger mig frid.
    Just nu så känner jag ett lugn och en övertygelse om att jag gjort allt i min makt och mer där till. Jag är en sändare,om inte informationen kommer fram så är det fel på mottagaren. Likt en som kastar bollen för att någon annan ska kunna fånga den. Jag gör och har gjort mitt bäst,något mer kan inte göras eller ha gjorts.
    Det kommer finnas dagar av tvivel på mig själv och mina beslut,men tänker jag då tillbaka på allt som faktiskt vart och allt det jag faktiskt gjort,ja då kommer jag i den stunden bli på det klara att….Du älskade att du kunde och jag är ett barn av min mamma,vi är lika i mycket men inte samma. Hon väljer det som ger henne problem om och om igen,hon väljer att soppa under mattan och ta offerkappan på. Jag är hennes dotter,kommer alltid att älska henne och vilja hennes bästa. Dock så har vi helt olika sätt att se lösningar på problemen. För att få frid i mitt liv och på djupet en dag,någon gång så måste det vara som det är nu. Jag väljer livet och kärleken i alla lägen,just det som gör att jag väljer mig och mitt. Tänker inte gå under att detta eller något annat,livet är för kort för att ta offerkappan på och köra sig själv i avgrunden.
    Frid,namnet mamma som vårat barn säger till mig,det där leendet som smälter och läker mitt hjärta,dom trygga skyddande kramarna som min kärlek her mig,att höra den där låten som får håret att resa i i nacken,att sitta tyst och fridfullt vid glimmande vatten,höra vågorna slå mot en som en puls,frid det jag känner ett ögonblick just nu.
    Jag lever och är en överlevare,jag har inte valt att gå samma väg som jag kommer ifrån för jag väljer kärleken till livet!

    MissC

Anmäl

Är du säker på att du vill anmäla det här?