Sonen hör sällan av sig

camilla 1 oktober, 2013 kl 20:25
4072 visningar / 2 svar / anmäl

Jag har en son som är ihop med cruella de ville. Hon är verkligen i mina ögon den mest manipulerande tjej som jag har stött på. Hon tycker inte om mig som svärmor av flera anledningar. Främst för att jag har ställt krav när dom har varit här såsom att gå upp till skolan varje dag. Detta har gjort att hon har valt bort allt umgänge med min familj. Sonen har i princip flyttat hem till henne och mitt problem är att han inte hör av sig och det gör mig så fruktansvärt ledsen. När han väl kommer hem oxh hälsar på så ringer eller messar hon direkt oxh undrar varför han stannar så länge och då kan ha varit hemma Max 10 min. Hon är totalt kontrollerande mot honom och han har tyvärr så dåligt självförtroende så att han inte vågar säga stopp. Kan någon ge mig något råd, jag blir uppäten inifrån av att han inte hör av sig oftare. Jag har bett honom att försöka få med henne hit på middag eller fika men han säger att han inte orkar tjata längre. Hon har bestämt sig för att hata mig och han accepterar detta. Ska tillägga att de har varit ihop i snart tre år. Hon kommer från en trasig familj så att hon har problem är inget nytt under solen. Varför väljer han hennes sida? Snälla, kan någon hjälpa mig förstå?

Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.

  • camilla Anmäl

    Jag har en son som är ihop med cruella de ville. Hon är verkligen i mina ögon den mest manipulerande tjej som jag har stött på. Hon tycker inte om mig som svärmor av flera anledningar. Främst för att jag har ställt krav när dom har varit här såsom att gå upp till skolan varje dag. Detta har gjort att hon har valt bort allt umgänge med min familj. Sonen har i princip flyttat hem till henne och mitt problem är att han inte hör av sig och det gör mig så fruktansvärt ledsen. När han väl kommer hem oxh hälsar på så ringer eller messar hon direkt oxh undrar varför han stannar så länge och då kan ha varit hemma Max 10 min. Hon är totalt kontrollerande mot honom och han har tyvärr så dåligt självförtroende så att han inte vågar säga stopp. Kan någon ge mig något råd, jag blir uppäten inifrån av att han inte hör av sig oftare. Jag har bett honom att försöka få med henne hit på middag eller fika men han säger att han inte orkar tjata längre. Hon har bestämt sig för att hata mig och han accepterar detta. Ska tillägga att de har varit ihop i snart tre år. Hon kommer från en trasig familj så att hon har problem är inget nytt under solen. Varför väljer han hennes sida? Snälla, kan någon hjälpa mig förstå?

  • Elisabet Anmäl

    Hej!
    Inte vet jag om jag kan hjälpa, men jag kan berätta vad jag tänker och dela med mig av hur det är för mig.

    Du skriver inte hur gammal din son är, bara att han och tjejen har varit tillsammans i tre år. Är han i gymnasieåldern? Jag gissar på det eftersom du ändå inte hindrar honom från att bo hos flickvännen. Är han yngre så skulle jag tycka att han ska bo hemma åtminstone när han ska till skolan.

    Jag har själv tre söner som är 18, 14 och 12 år. De två äldsta bor hos sin pappa, 24 mil från mig. De hälsar på mig ibland (några dagar på en del av loven brukar det bli), ringer praktiskt taget aldrig på eget bevåg men svarar oftast när jag ringer eller messar till dem. De har ingenting emot mig, de har bara sina liv på annat håll än i mitt kök eller min tv-soffa. Det är mitt livs största sorg och den får jag bära.
    Äldste sonen har en flickvän sedan fyra år. Det är en trevlig tjej som har varit med och hälsat på hos mig vid ett par tillfällen. Jag vet att de bor hos varandra, men vet inte i vilken utsträckning det är när båda ska till skolan. Jag har inte blandat mig i den detaljen och pappan informerar mig inte. Huvudsaken är att sonen sköter skolan tycker jag.

    Och här kommer det in i bilden: Det är viktigt att de sköter skolan. Som vårdnadshavare och förälder är det ditt ansvar att se till att din son gör det. Men om han gör det när han bor hos flickvännen så kan jag inte se något större problem.

    Det ingår också i föräldraskapet att släppa taget om sina barn och låta dem bli vuxna. Man måste acceptera det. Nu är jag rakt på sak, kanske rentav brutal: I mina ögon har du ingen som helst rätt att kräva att din son ska tillgodose ditt behov av att ha barn. Du har bara skyldigheten att vara hans förälder och mamma och finnas där för honom så som han behöver dig.

    Är han myndig snart? Då är det dags för dig att skaffa dig ett eget liv.

    Jag hoppas att jag inte har gjort dig ännu mer ledsen nu. Det är inte min mening att vara grym, bara uppriktig. Kram till dig och lycka till!

Anmäl

Är du säker på att du vill anmäla det här?