Flyttstädning

Hur tänker män??? 2 oktober, 2009 kl 21:04
2958 visningar / 4 svar / anmäl

Nu ska man flytta, min pojkvän och hans bror har sålt sitt föräldrahem och jag och min pojkvän köpte en lägenhet för pengarna som han fick när allt var delat mitt itu. Så ska man gallra prydnader och föra skrot på tippen. Saken är att min pojkvän inte är så brydd att jag loppar ut alla prylar och hans bror är hysterisk, tänk om något av denna lump är värt en förmögenhet. I 2 timmar tog de att fylla en kartong, med en enorm diskution. En massa att tömma, huset ska vara tomt på måndag och urstädat. Upsan sa säger man då. Det är ju FREDAG idag. Idag lyckades de föra ett släplass med skrot från förådet och tyckte att det räckte. Men det är en massa kvar ju. Skåp och lådor fulla med lump. Till slut blev jag arg. Sa ´åt hans bror att om det är något han tycker är värdefullt så ta med direkt. Inga diskutoner. Det måste gå undan. Men då menar han att han inte vill ha utan det kan vara bra att sälja. Men då får han sälja, inte jag! Det är ju deras föräldrahem,inte mitt. Ursäkta mig! Att de kan vara så olika. ÄR det jag som driver de för hårt? På måndag knackar de nya ägarna på dörren och dit är det två dygn kvar. På måndag ska jag hämta bananlådor och packa ner min bostad. Jag har under två veckor haft loppis, det som inte gick och sälja gav jag till myrorna. Sedan har jag gett åt vänner gardiner och sådan jag inte kommer kunna ha nå mer. Kastat det jag inte kommer att sakna som varit trasigt. Sålt möbler jag inte velat ha kvar. Nu är det bara saker jag vill ha kvar som jag ska ta med till min pojkväns bostad. Mycket mindre och det kommer kännas hääääärligt. Mindre grejer – mindre dammtorkning att göra. Mysigare på något sätt. Önskade att det skulle gå lika fort för dessa bröder att tömma ett stort hus. Det som de kastat är föräldrarna gamla leksaker vilket gjorde ont, men som en rörstrand kanna med nötta kanter, hur kan det vara värd pengar? En vas där en flisa gott bort, öh..? Varför inte ha loppis med de hela sakerna som inte de vill ha och är hela. Hur ska de annars förvara dem? Fylla flera föråd?? De kanske värderas på andra sätt hos rätt person men inte där ena tror att allt är värd pengar och har dollar tecken i ögonen. De är inte värd ett dyft i deras föråd, vissa är inte ens värd något i antikaffären. Suck… Med deras fart i packningen så är nya ägaren välkommen till dem och 4 år och inte på måndag!

Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.

  • Hur tänker män??? Anmäl

    Nu ska man flytta, min pojkvän och hans bror har sålt sitt föräldrahem och jag och min pojkvän köpte en lägenhet för pengarna som han fick när allt var delat mitt itu. Så ska man gallra prydnader och föra skrot på tippen. Saken är att min pojkvän inte är så brydd att jag loppar ut alla prylar och hans bror är hysterisk, tänk om något av denna lump är värt en förmögenhet. I 2 timmar tog de att fylla en kartong, med en enorm diskution. En massa att tömma, huset ska vara tomt på måndag och urstädat. Upsan sa säger man då. Det är ju FREDAG idag. Idag lyckades de föra ett släplass med skrot från förådet och tyckte att det räckte. Men det är en massa kvar ju. Skåp och lådor fulla med lump. Till slut blev jag arg. Sa ´åt hans bror att om det är något han tycker är värdefullt så ta med direkt. Inga diskutoner. Det måste gå undan. Men då menar han att han inte vill ha utan det kan vara bra att sälja. Men då får han sälja, inte jag! Det är ju deras föräldrahem,inte mitt. Ursäkta mig! Att de kan vara så olika. ÄR det jag som driver de för hårt? På måndag knackar de nya ägarna på dörren och dit är det två dygn kvar. På måndag ska jag hämta bananlådor och packa ner min bostad. Jag har under två veckor haft loppis, det som inte gick och sälja gav jag till myrorna. Sedan har jag gett åt vänner gardiner och sådan jag inte kommer kunna ha nå mer. Kastat det jag inte kommer att sakna som varit trasigt. Sålt möbler jag inte velat ha kvar. Nu är det bara saker jag vill ha kvar som jag ska ta med till min pojkväns bostad. Mycket mindre och det kommer kännas hääääärligt. Mindre grejer – mindre dammtorkning att göra. Mysigare på något sätt. Önskade att det skulle gå lika fort för dessa bröder att tömma ett stort hus. Det som de kastat är föräldrarna gamla leksaker vilket gjorde ont, men som en rörstrand kanna med nötta kanter, hur kan det vara värd pengar? En vas där en flisa gott bort, öh..? Varför inte ha loppis med de hela sakerna som inte de vill ha och är hela. Hur ska de annars förvara dem? Fylla flera föråd?? De kanske värderas på andra sätt hos rätt person men inte där ena tror att allt är värd pengar och har dollar tecken i ögonen. De är inte värd ett dyft i deras föråd, vissa är inte ens värd något i antikaffären. Suck… Med deras fart i packningen så är nya ägaren välkommen till dem och 4 år och inte på måndag!

  • lycka till önskar moraltanten. Anmäl

    Ni här era små, får jag kalla dem för ILANDSPROBLEM?
    Tänk, i stället på dem;- som svälter, på dem som har föräldrar som super och slåss, på dem som drabbas av jordbävningar, och på dem som drabbas av arbetslöshet. På dem som inte har ett hem, och på alla katter, som man slänger ut i kylan, därför att man tröttnar på dem. Antika saker kan ha’ affektionsvärde för somliga, t.o.m. en liten pappersbit… men för andra kan det vara rena ”skrotet”. Slå upp ordet ”affektionsvärde”, och du kommer att bli’ lite visare.
    Hoppas av hela mitt hjärta, att ni kommer att få ett mysigt liv, hela familjen tillsammans.
    Men kom ihåg en sak: Kärlek= ödmjukhet.

  • Hur tänker män??? Anmäl

    jag tror inte nya ägarna till huset tänker så. De vill ha sitt hus på måndag.

  • En till som undrar? Anmäl

    …hur gick det nu då? Blev det några eldflammor där bak på de? Hade en killkompis som var likadan, han började inte pack och flyttstäda förrän SAMMA VECKA han skulle lämna nycklarna för länenheten! Det såg rent ut sagt bedrövligt ut så det fick bli en dyr städfirma istället. Jag vet inte hur män tänker ibland…

  • Hur tänker män???????? Anmäl

    De nya ägarna tog över huset med nästan allt i. Jag fick städa. För på måndag förde de det första och sista lasset med gamla slitna möbler (inget du ser i en antikaffär precis) till soptippen. Då var de jättenöjda hur de presterade. De nya ägarna var villiga att flytta in i alla prydnader och sådant som var kvar. Hade jag varit dem så hade jag börjat i god tid att tömma huset. När jag sa att de måste öka takten så började min att tjata att jag borde beställa en konteiner och hiva allt mitt. Jag sa inget om kasta hos dem, jag sa att är det något värdefullt i deras ögon ska de packa ner det och ta med det. Inte tänka så mer på saken. Men nu blev det aldrig mer nerpackad. Vem vet, de nya ägarna kanske kastar jättemycket av det ”värdefulla”. detta höll på att bli en skilsmässa mellan jag och min man när han tycker jag pressade han. Jag sa att då kan jag bo kvar där jag bor nu utan att göra av med lägenheten som står i mitt namn så kan han flytta coh vi blir särbo. Men han tyckte då att jag tänkte bara på mig själv. Dessa karlar. Hur tänker de egentligen!

Anmäl

Är du säker på att du vill anmäla det här?